#
Detta är en teknik som gör det möjligt att styra en protes med hjälp av tanken. Apparaten tolkar de elektriska signaler som skickas av motorneuronerna
Det finns ett ambitiöst projekt som bioteknikprofessor Dario Farina vid Imperial College London hoppas kunna genomföra: att hjälpa människor som har fått en amputerad lem att bättre kontrollera sina proteser. Hur? Genom sensorer som är anslutna till nervsystemet.
Som läkaren säger, när en lem amputeras tas också en del av musklerna och nerverna bort, vilket gör att personen inte får tillräckligt med impulser för att styra protesen. Detta innebär att den funktionshindrade personen har ett begränsat antal rörelser. Vad kan man göra? Lösningen kan vara att använda proteser som direkt bearbetar motoriska neuroner. Det är neuroner som används av nervsystemet för att kontrollera musklernas rörelser. Forskargruppen har utvecklat sensorer som fungerar genom att använda elektriska signaler som skickas av ryggradets motoriska nervceller.
Så fungerar tekniken
Tekniken som utvecklats av forskargruppen vid Imperial College fungerar genom att tolka signaler från ryggmärgsnerver och omvandla dem till kommandon. För att styra den mekaniska armen måste patienterna tänka på att flytta protesen och föreställa sig att de utför enkla manövrar. För att testa sensorerna använde teamet sex personer som hade genomgått arm- och armbågsamputationer. Patienterna genomgick först en operation vid det medicinska universitetet i Wien, där deras perifera nervsystem, som är kopplat till arm- och handrörelser, måste omdirigeras till en del av de friska musklerna: biceps och bröstet. Resultaten var betryggande: personerna kunde flytta protesen och öppna och stänga robothanden.
Högre känslighet hos proteser
Hur skapades tekniken? Teamet kartlade och avkodade information från celler i patienternas nervsystem. Uppgifterna jämfördes sedan med uppgifter från personer med funktionsnedsättning. Forskargruppens slutmål är att utveckla sensorer som helt och hållet kan efterlikna funktionen hos en arm på en protes. För att kunna göra detta måste forskarna fullständigt avkoda de elektriska signaler som skickas av motorneuronerna.