#
Nästan ingen vet var, hur och varför webben föddes. Och uppfinnaren av World Wide Web har just fått Nobelpriset i datavetenskap
När folk talar om CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning) tänker de flesta på fysikexperiment, världens största partikelaccelerator och upptäckten av Higgsbosonen. I själva verket har den uppfinning från CERN som har förändrat våra liv mer än någon annan inte mycket att göra med kärnfysik.
Få människor vet faktiskt att uppfinnaren av World Wide Web är Tim Berners-Lee, en brittisk fysiker som arbetade vid CERN i Genève mellan 1980- och 1990-talen. Vetenskapsmannen, som var passionerad av informationsteknik från mycket ung ålder, bidrog till att World Wide Web föddes tack vare olika projekt som skapades i syfte att sammanföra alla vetenskapliga forskningsprojekt som han och hans kollegor arbetade med. Kort sagt, World Wide Web föddes som en slags interaktiv katalog över vetenskapliga projekt och utvecklades sedan till den "digitala dagbok" som vi använder varje dag.
World Wide Web, betydelse och struktur
Översättningen av World Wide Web (åtminstone i sin bokstavliga form) är "spindelnätet av världsstorlek" och hjälper, om än bara delvis, till att ge en uppfattning om vad nätet är. Det är i själva verket en samling innehåll (både text och multimedia) som kallas hypertexter och som är sammankopplade med länkar och tillgängliga via Internets kommunikationsinfrastruktur. Ett slags digitalt spindelnät som sammanlänkar de mest olika texter, bilder och videor som laddas upp från hela världen. Webbets hjärta är därför fortfarande länken, som gör det möjligt för Internetanvändare att gå från en hypertext till en annan på bråkdelen av en sekund.
Uppfinnaren av World Wide Web
Rekvisiten går som sagt till Tim Berners-Lee, som i slutet av 1980-talet utformade och skapade både kommunikationsprotokollen (framför allt http) som gör det möjligt för användare att navigera från en webbsida till en annan, och det dataspråk (html var det första någonsin) som behövs för att skapa dessa sidor. Uppfinningar som gav honom 2017 års AM Turing-pris, som allmänt betraktas som Nobelpriset i datavetenskap.
Framtiden för World Wide Web
Vidaretidens World Wide Web, som föddes som en vidareutveckling av ENQUIRE-programvaran, är oigenkännlig, eller nästan oigenkännlig, om man jämför med dess första version. De första protokollen och språken har ersatts av modernare och säkrare versioner. Förbättringar som har gjort webben mer tillgänglig och interaktiv (den så kallade webben 2.0), men som enligt Tim Berners-Lee själv har medfört problem som är allt annat än små.
Berners-Lee, som nu leder World Wide Web Consortium (ett oberoende organ som ansvarar för godkännandet av nya webbstandarder), hoppas på en öppnare plattform som är mer uppmärksam på användarnas integritet. Framför allt en plattform som bekämpar och begränsar fenomenet falska nyheter. Kort sagt, enligt uppfinnaren ska framtidens World Wide Web vara en plats där alla kan bestämma var och hur de vill lagra sin information, och där falsk information och falska nyheter inte kommer att vara hemma.