Forskare har lyckats skapa vänskap mellan möss i ett laboratorium och detta kan ha positiva konsekvenser för behandling av depression.
Upptäckten är verkligen oroande, inte bara för de medel som använts, utan framför allt för den typ av resultat som uppnåtts. Det verkar som om "vänskap", eller åtminstone en stark impuls till socialisering, kan reproduceras i laboratoriet.
Resultaten av studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience och observerades bland annat av neurobiologer vid Northwestern University i Evanston, en stad nära Chicago, Illinois.
Vad hände egentligen?
Hur återskapade forskarna vänskapen i laboratoriet
Genom att aktivera ett neuralt implantat i kontakt med kraniet hos vissa möss lyckades forskarna skapa en syntetisk vänskap mellan gnagare. Detta försvann så snart den ondskefulla protesen avaktiverades. Med andra ord var försöksdjurens socialiseringsimpulser på något sätt kopplade till en strömbrytare som kunde slås på (vänliga möss) eller stängas av (möss som var likgiltiga för varandra).
Det faktum att chippet kan användas på distans är en avgörande faktor, eftersom det gör det möjligt för Northwesterns ingenjörer att hålla ett öga på marsvinen även när de är utelämnade åt sig själva, så att de kan replikera beteendemönster som ligger närmare dem som skulle observeras i naturen.
En annan aspekt är att systemet kan laddas via ett trådlöst system. Detta utesluter behovet av att byta ut mekanismen varje gång batterierna laddas ur, med implicita och inte obehagliga konsekvenser för försökspersonerna.
Vilka (positiva) konsekvenser kan experimentet få för forskningen
Självklart har forskning av detta slag, oavsett vilka etiska slutsatser som någon av oss kan komma fram till (och som faller under det oändligt debatterade ämnet djurförsök), inte utförts för att tillfredsställa ingenjörers sadism.
Det finns konsekvenser som sträcker sig från kirurgi till neurologi. De handlar till exempel om de fördelar som ett hjärnimplantat tillsammans med elektrostimulering kan ha för behandling av depression, hos människor förstås. Och det är inte allt. Den teknik som utvecklats av de nordamerikanska ingenjörerna skulle kunna hjälpa patienter som har fått en mag- eller hjärtpacemaker installerad, "för att minska bördan av långvarig användning i kroppen", betonar en av studiens författare.
En av de experiment som skulle kunna öppna upp nya horisonter för forskningen är ett om det okända sjätte sinnet hos människor. På tal om gränssnitt mellan datorer och den mänskliga hjärnan finns det programvara som kan skriva tankar.
Giuseppe Giordano