Det märkliga fallet med det försvunna stenprovet från Mars

#


Allt verkade fungera perfekt, men när röret som skulle innehålla materialet öppnades var det tomt. Ingenjörer försöker nu ta reda på vad som gick fel när Perseverance-rovern försökte samla in det första stenfragmentet.

Allt verkade fungera bra, den amerikanska rymdorganisationens Perseverance-rover hade fångat det första stenfragmentet från planeten Mars, men när metallröret som skulle hålla materialet öppnades fanns det ingenting inuti. Ingenjörer försöker nu ta reda på vad som kan ha gått fel i robotens uppdrag. Fram till dess att maskinen öppnades verkade allt fungera perfekt. Nu tror specialisterna att felet kan spåras till de särskilda egenskaperna hos den sten som man försökte fånga.

Varför Perseverance misslyckades med att fånga fragmentet

Vetenskapsmännen tror att vissa bilder och telemetriuppgifter kan hjälpa till att lösa mysteriet med att man inte lyckades fånga stenen. Den första hypotesen är att "det tomma röret berodde på att bergmaterialet inte reagerade som förväntat under borrningen", säger Jennifer Trosper, projektledare för Perseverance-projektet vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien, som tror att det är mindre troligt att det var ett hårdvaruproblem med provtagnings- och cachelagringssystemet. "Under de kommande dagarna kommer teamet att ägna mer tid åt att analysera de data vi har och samla in ytterligare diagnostiska data", tillade han, "för att stödja vår förståelse av orsaken till det tomma röret."

Perseverance har ett system för borrning och kärnborrning i slutet av sin 2 meter långa robotarm. Den kan skära och hämta fingerstora stenprover som sedan skickas till en bearbetningsenhet i roverns mage som förpackar och förseglar dem i titancylindrar. Före förseglingen används dock en kamera och en sond för att bedöma mängden material som återfunnits, och när detta gjordes, under borrningen de senaste dagarna, blev det uppenbart att provet inte fanns där.

Det är inte första gången som det har visat sig vara svårt att få fram delar av den röda planetens yta med hjälp av robotarnas analysverktyg. NASA:s Phoenix-landare från 2007 upptäckte redan att lokal jord i den "arktiska" regionen på Mars hade en klibbig konsistens som gjorde det komplicerat att ta ett prov och föra det till robotens labb ombord. Myndighetens landare InSight 2018 kämpade däremot hårt utan att i slutändan kunna driva ett instrument för att testa jordtemperaturen. Underlaget var oväntat hårt.

Perseverance landade på Mars i februari, i en 45 km bred krater som kallas Jezero. Uppdraget är att försöka fastställa om det finns eller har funnits liv på den röda planeten. Ett sätt att göra detta är att samla in en rad stenprover som skickas tillbaka till jorden. Det första försöket var inriktat på en bergkärna som tros representera Jezeros grundmaterial. Forskarna hoppas kunna datera alla prover som samlas in för att kunna fastställa en kronologi över vad som hände i kratern. Av satellitbilderna framgår det att Jezero kan ha varit en sjö för många miljarder år sedan, en typ av miljö som kan ha varit gynnsam för spridning av mikroorganismer.

Samtidigt som NASA försöker hitta en lösning på vad som kan ha orsakat misslyckandet med Perseverance-roveruppdraget har NASA redan påbörjat urvalsprocessen för att ansöka om att bli medborgare på Mars.

Stefania Bernardini


Lämna en kommentar