Professor Schacter från Harvard University har studerat effekten på minnet av kontinuerlig exponering för tidigare foton via sociala nätverk
Förr i tiden brukade vi skriva dagböcker eller skapa fotoalbum för att prägla goda tider i våra minnen. Numera är detta inte längre nödvändigt tack vare sociala nätverk som Facebook och Instagram, som gör det möjligt för oss att föreviga vissa ögonblick för alltid. Men vad gör detta med vårt minne?
Fotografier har en negativ effekt på vårt minne. Det är den slutsats som professor Daniel Schacter, professor i psykologi vid Harvard University, drar. Schacter började sin undersökning i början av 1990-talet och hans forskning tog en oväntad vändning när Internet och de sociala nätverken tog fart på 2000-talet. Enligt professor Schacter förvränger de medel som vi idag använder för att minnas en tidigare händelse sanningen och förändrar vårt minne för alltid. Fotografier vilseleder i princip hjärnans minne. Särskilt de händelser som är förknippade med vissa foton.
Facebookminnen och minnen
Det är numera vanligt att dela med sig av minnen, särskilt på Facebook, med hjälp av funktioner som gör det möjligt att lägga upp bilder och videoklipp även för fem år sedan. För Schacter förändrar denna trend vårt minne för alltid. Fotot gör det möjligt för oss att i vårt minne fästa det exakta ögonblicket för fotograferingen, men det förändrar vår uppfattning om de händelser som ägde rum i närheten av fotot. Dessutom kan en bild där vi alla är glada och leende förändra vårt minne av en dag som inte var så strålande. I sitt experiment fann professorn vid Harvard University också att genom att publicera "felaktiga" fotografier av en händelse som inte hade ägt rum, kände de intervjuade personerna inte igen misstaget och var övertygade om att de hade gjort något eller deltagit i händelsen.
Den "återhämtningsinducerade förlusten"
Schacter har också härlett ett fenomen från överdriven exponering av fotografier, som han kallar "återhämtningsinducerad förlust". I praktiken innebär den ständiga exponeringen för bilder från det förflutna att vi inte bara glömmer händelser som vi har delat på sociala nätverk. Och våra hjärnor, som är vana vid denna nya praxis, kommer att ha en tendens att glömma händelser som inte publiceras på nätet och som inte kontinuerligt återkallas i de olika sociala nätverken.
Källinformationen
Enligt Schacter spelar Internet också ett annat otäckt trick mot vårt minne. Ett fenomen som han kallar förlust av källinformation. Med den mängd information som vi lär oss varje dag på nätet har vår hjärna en tendens att glömma var den har lärt sig något. I praktiken förblir en del av informationen kvar i vårt minne, men vi har svårt att minnas källan och tidpunkten då vi lärde oss den. Detta ger grönt ljus åt falska nyheter. På så sätt förlorar vår hjärna en del av de naturliga antikroppar som kan hjälpa oss att känna igen om en nyhet är tillförlitlig eller inte. Eftersom vi inte snabbt förstår om de händelser som rapporteras i artikeln hänvisar till något tillförlitligt som vi redan har läst eller inte.