Australien kommer att utrusta flygplatser med biometriska sensorer


Den australiska regeringen kommer att spendera cirka 94 miljoner dollar för att integrera flygplatser med smarta kameror. Det råder ingen brist på tvivel i ämnet

Föreställ dig att du anländer till en internationell flygplats utanför Europa och inte behöver gå igenom några kontroller eftersom en kamera utrustad med biometriska sensorer känner igen din identitet. Det ska du inte föreställa dig, för det är vad som kommer att hända i Australien år 2020.

Biometriska kameror på flygplatser. Farväl till passet. Australien vill utrusta alla sina flygplatser med kameror utrustade med biometriska sensorer som kan känna igen inkommande passagerare även på avstånd. Dessa kameror möjliggör ansiktsigenkänning och irisanalys. Med möjlighet att lägga till verifiering av fingeravtryck vid kontroller. Australiens mål är att utrusta 90 % av sina flygplatser med detta kontrollsystem senast 2019/2020. Ett pilotprogram kommer att starta i juli på Canberra Airport.

Kostnader för operationen

Den australiska regeringen räknar med att spendera cirka 94 miljoner dollar för att genomföra operationen. John Coyne, chef för gränssäkerhet vid Australiens Strategic Policy Institute, säger att det slutliga målet är att utveckla en process av självkontroll som bestäms av smarta kameror för att påskynda trafiken till landet.


Problem med biometriska kameror

Biometrisk teknik har gjort stora framsteg under det senaste decenniet och det system som Australien har utformat kan vara ett bra projekt för att förbättra säkerheten och flödet av människor på flygplatser. Det finns dock fortfarande flera tveksamheter. En av dem är att biometriska kameror fortfarande har felmarginaler. Dessutom kan många användare fördöma detta kontrollsystem eftersom det kan strida mot reglerna om integritet. Slutligen får man inte glömma att biometriska sensorer redan har visat sig ha flera begränsningar när det gäller att känna igen afroamerikanska personer. Ett problem som också har gett upphov till debatter om teknik och rasism.


Lämna en kommentar