Det första fotot av BepiColombo, den europeiska rymdfarkosten som äntligen når Merkurius


BepiColombo nära Merkurius: fotot firar en italiensk framgång. Resultatet är också ett resultat av vårt land, som har tillverkat 4 av 16 komponenter.

Bilden visar Merkurius yta, men den har skapats tack vare bidrag från Italien, Europa och Japan. Rymdbilden togs faktiskt av den rymdfarkost som står i centrum för BepiColombo-uppdraget, där Europeiska rymdorganisationen (ESA), den japanska rymdorganisationen (JAXA) och den italienska rymdorganisationen (ASI) deltar tillsammans med det nationella institutet för astrofysik (INAF) och Roms La Sapienza-universitet.

Sonden är fotograferad (även) av den italienska rymdorganisationen

Sonden kom mycket nära solsystemets innersta planet och solens närmaste granne, Merkurius. Det minsta avståndet var 199 kilometer, men fotot togs när avståndet mellan rymdfarkosten och Merkurius yta var 2 428 kilometer. Tack vare en bredare synvinkel är det möjligt att observera att det område av planeten som BepiColombo har förevigat kännetecknas av många kratrar.


När startade BepiColombo-uppdraget och vilka är dess mål

Den första skottet, som förvisso är ett viktigt mål bland flera som den euro-japanska sonden har tilldelats, kommer efter uppskjutningen av rymdfarkosten från rymdcentret i Kourou, i Franska Guyana, den 20 oktober 2018.

Före Merkurius fick sonden en förstärkning nära jorden (april 2020), reste sedan nära Venus (augusti i år) och fick en ny förstärkning som var tillräckligt stark för att komma nära Merkurius. År 2025 väntas BepiColombo-farkosten vara helt fångad av den första planeten från solen. BepiColombo var inte ensam om att närma sig Venus: Den 9 och 10 samma månad närmade sig Venus i själva verket BepiColombo och Solar Orbiter från ESA och NASA

Därefter kommer BepiColombo-sonden att cirkla runt Merkurius i cirka två år och skicka tillbaka många bilder till jorden, som kommer att användas av forskare för att förstå hur planetens yta ser ut, hur dess magnetfält utvecklas och hur samspelet mellan Merkurius och solvinden utvecklas.

ASI har tillsammans med INAF och La Sapienza byggt fyra av de 16 instrumenten ombord på BepiColombos rymdfarkost.

För att bättre förstå ESA:s och JAXA:s långa resa är det kanske bra att upprepa hur många och vilka planeter som finns i solsystemet.

Giuseppe Giordano


Lämna en kommentar