Svar på kommentarer

Det dök upp några kommentarer på förgående inlägg som jag tycker förtjänar svar.  

Jag antar att du älskar montessori? Där alla får utvecklas i sin egen takt får blomstsra i det man är bra på:-D. Där pedagoger och föräldrar samarbetar kring barnet och barnen får lära sig medkänsla och omtanke<3

Ärligt talat så har jag inte läst in mig på de olika pedagogikerna. Eftersom allt ändå ska passa ihop med vår skolplan så tappar man mycket av det som jag är ute efter. Men som du beskriver det så låter det bra i teorin.

Vad är det andra länder inte förstår sim Sverige förstår undrar jag? Att inte tillåta hemindervisning där föräldrarna agerar lärare är ju för att skydda barn ifrån att få undermålig undervisning. Bara för att en förälder anser sig kapabel till att undervisa så betyder inte det att så är fallet. Föräldrar som anser sig veta mer är utbildade lärare vette sjutton om de har gått i skolan själva. Jag tycker att det är tecken på skrämmande okunskap att säga att det är var och ens egna ansvar – ett barn kan inte ta ansvar själv och vet inte skillnaden på skolutbildning och annan “utbildning”. Det är vi som föräldrar som måste ta det ansvaret. Att endast låta barn göra det som är bra på och det dom känner för att göra – vad hände med lite utmaning? Ett barn som aldrig utmanas (och nu menar jag ju inga extrema övningar) blir understimulerat och rädd för att lära sig nya saker som vuxen. Det kan vara ett barn som är en hejare på höjdhopp men som aldrig får reda på det för att ingen puschar på lite. Det kanske visar sig att det är det roligaste han/hon nånsin har provat på! Men just i stunden som frågan ställdes om barnet ville prova så vågade eller ville det inte. Synd att missa saker. Både utvecklande, intressanta och roliga saker! Din punkt 3 om vad du anser är viktigt att lära sig, grundläggande matematik. Det har aldrig slagit dig att matematiska problem och övningar hjälper hjärnan att utvecklas? Det handlar inte enbart om att lära sig “onödiga” formler utan det handlar om bl a logiskt tänkande och att utveckla hjärnan.

Vi har uppenbarligen olika syn på vad både barn och vuxna är kapabla till, bara de får möjligheten att tänka själva. Det uppmuntras ju inte, att tänka själv,ifrågasätta och ta ansvar, så därför ser vårt samhälle ut som det gör idag.

Det finns många människor i vårt samhälle som kan dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper, det är inte bara förbehållet utbildade lärare. Eftersom jag inte tror på den traditionella “skolutbildningen” (och ja, jag har gått 9 år i grundskola, 3 år i gymnasiet, 1 år utomlands och har otaliga poäng på högskola/universitet) eftersom den inte ger något. Man gör en massa saker för att någon säger att man måste. Varför måste man? Vem har satt normen att det är så här man ska lära sig saker? Arvet efter Alva Myrdal har jag fått höra och tycker att det är obehagligt att vi bygger vår skola på idéer som dök upp i början på 1900-talet.

Jag undrar också varför ska man tvinga barn? Om ett barn nu inte vill hoppa höjdhopp just idag, varför ska jag tvinga ungen över den där pinnen? Hur kommer det sig att vi inte kan lita på att ett barn talar om vad det vill och att vi inte kan respektera det. Var har vi fått tanken ifrån att vi vuxna vet bättre än barnet som bestämt vägrar att hoppa höjdhopp. Var finns respekten för individen som står framför dig? Det som är en utmaning för dig, kan barnet ge blanka sjutton i.

Självklart ska man ge barnet möjlighet att hoppa höjdhopp, berätta hur det går till och kanske visa. Om barnet säger nej att det inte vill så kan du vara trygg i tanken att barnet har fått se hur man gör, vet att möjligheten finns att hoppa höjdhopp och sedan överraska dig med att komma en annan dag och berätta att det vill prova att hoppa nu.

Jodå, jag vet att matematik mycket väl kan utveckla hjärnan. Men det finns annat som också kan bidra med den utvecklingen. För den som är duktig på att klättra i träd (se bild i förgående inlägg) så känns det säkert hotfullt att man pratar om att ta bort trädet. Passar man inte in i det traditionella så måste det finnas ett alternativ till att lära sig saker. För att människor ska få möjlighet att nå sin fulla potential.

Vad gör vi med våra barn?

Den här bilden har cirkulerat på Facebook ett tag. Jag tycker den är klockren! Så är vår svenska skola. Alla ska pressas in i samma mall istället för att bejaka varandras olikheter och stärka barnet i att det faktiskt KAN göra det som de vill OM de vill. Nä, istället ska det testas och vridas och vändas och hitta alla fel som ska rättas till. Det finns fem saker som jag tycker är viktigt att lära sig. Förutom att respektera andra människor och behandla dem väl.

1. Läsa (behöver inte nödvändigtvis ske i 6-7 års ålder)
2. Skriva (behöver inte nödvändigtvis ske i 6-7 års ålder)
3. Grundläggande matematik (addition, subtraktion, division och multiplikation)
4. Veta HUR man tar reda på det man vill veta
5. Ifrågasätta allt man läser (källkritik alltså)

Idag tar skolan effektivt död på all inspiration och vilja att lära sig. Har du träffat på ett barn som kan allt om tex dinosaurier? Barnet kan helt lyriskt berätta om än det ena och än det andra om dessa utdöda djur. Så kommer barnet till skolan och får veta att nu ska vi minsann lära oss om något annat så lägg undan boken om dinosaurier nu. Istället kan man fånga upp intresset och väva in många olika ämnen som ändå anknyter till det stora intresset dvs dinosaurier. Men det är inte möjligt i svenska skolan. För här har vi en läroplan som alla ska följa… Dessutom finns inte de pedagogiska resurserna till en sådan individanpassad undervisning. Den som vill individanpassa det får hemskola. Fast det är inte tillåtet enligt svensk lag. Då kommer vi in på nästa problem. Vi föräldrar är helt idiotförklarade av myndigheterna. Vi anses inte vara kapabla nog att se till att våra barn får den utbildning som vi finner lämplig. Om den så ska vara enligt traditionellt vis, någon slags friskola eller till och med hemundervisning så borde det vara mitt val. Inte myndigheternas. Möjligheterna till att välja annorlunda finns utomlands. Vad är det dessa länder har fattat som Sverige inte förstår? Eller vad har myndigheterna i Sverige en annan agenda? Är det så att alla medborgare ska lära sig att veta sin plats, inte ifrågasätta något (för då är man ju en jobbig och bråkig medborgare) och bli helt vilseledda av kvällspressen. Då är landet lättstyrt och politikerna kan se till att de får sitt utan att folk förstår det.

Jag vill inte klättra i trädet om det inte är det jag är bra på. Jag vill göra det jag kan och vill utifrån mina intressen och förutsättningar. Jag anses säkert inte som allmänbildad, vad nu det är. Vad har man för nytta av att kunna rabbla svenska kungar utantill (förutom om man är historiker då)? Om jag inte vet var ett land ligger så tar jag fram en karta eller kollar på en karta på Internet. Jag har inget behov av att veta exakt var varje land ligger, men jag har full respekt för den som finner detta intressant och viktigt.

Egentligen grundar sig allt i ANSVAR. Vi får inte lära oss att ta ansvar för vårt eget liv och våra handlingar. Livet är utstakat redan när du lämnar mammas mage. Ett år hemma med mamma/pappa, in på förskola, vidare till skola och sedan gymnasieskola. Sedan kan det bli jobb eller vidare studier på högskola/universitet.

Jag undrar hur mycket tid som slösas bort under en livstid på sådant som man finner helt ointressant?


Navigering