#
De kan vara användbara för att städa upp föroreningar från gruvdrift. De är Leptospiriium, ett släkte av mikroorganismer som lever av järn.
Det finns en bakterie som lever av metaller, särskilt järn. Detta är Leptospirillum, ett släkte av mikroorganismer. Detta upptäcktes av den chilenska forskaren Nadac Reales, som arbetade med att använda mikrober för att förbättra kopparutvinningen. Hon insåg att bakterien kan äta upp en nagel på tre dagar. Bakteriernas tillämpning inom gruvdrift skulle kunna vara användbar för att rena föroreningar från metallbrytning.
Chilensk forskares forskning
Reales letade efter mikrober som kunde konsumera metaller på fientliga platser, till exempel Tatio gejsrarna i Atacamaöknen, och hittade Leptospirillum som trivs i sura miljöer och kan tolerera höga koncentrationer av metaller. Reales testade deras förmåga att lösa upp metallföremål och förklarade att "till en början tog det bakterierna två månader att lösa upp en spik". Han fann dock att när de hungriga Leptospirillum inte fick tillgång till andra födokällor konsumerade de mycket mer när de inte fick tillgång till andra födokällor. Under två års arbete med att välja ut de mest lämpliga stammarna lyckades Reales minska tiden till tre dagar.
De metallätande bakterierna
Leptospirillum utgör inget hot mot människor eller hälsosamma miljöer, och Reales säger att dess förmåga inte går att reparera. Den rödaktiga vätska som blir kvar efter att allt järn har ätits upp kan användas för att öka kopparutvinningen genom att ersätta befintliga giftiga utlakningskemikalier. Leptospirillum ferriphilum är en bakterie som oxiderar järn och är en av de arter som orsakar surt gruvdränage.
Reales upptäckt skulle kunna ha positiva tillämpningar för att minska gruvornas miljöpåverkan, och hon grundade Rudanac Biotec specifikt för att studera leptospirillums fulla kapacitet.
En annan grupp forskare har föreslagit att järn och nickel en dag skulle kunna utvinnas ur asteroider, medan det finns en bakterie som älskar smuts och städar upp konstverk. Den genetiskt modifierade E.coli-mikroben kan däremot användas för att förvandla plast till vanilj, enligt ny forskning från University of Edinburgh.
Stefania Bernardini